Some people call them players but I'm far from terrified Somehow I'm drawn to danger and have been all of my life

Redan efter krogen i fredags började jag och Natalie prata om pizza. Vi spikade halv fem hemma hos mig med pizza och krök dagen efter. Så började alltså min lördagskväll, och vi fick dessutom Chanette på köpet! Och det var en sjukt god pizza (som jag gärna ätit upp idag om inte pappa varit och nallat).

Hur som helst.. Vi fixade oss, lyssnade på musik, snackade och förade tills klockan blev 10, då mötte vi Sofia och drog till Wokis. Mycket folk man kände där så det var kul! Det blev ganska många öl där innan vi runt 12 vinglade bort till Pure.

Jag vet inte hur mycket vi drack där men jävlar va fulla vi blev. Vi var där i nästan tre timmar och jag har verkligen ingen aning om vad vi gjorde. Men vi måste haft kul för tiden gick fort!
Efter det bar det av upp mot Lobby där vi drack ännu mer tills klockan blev 5. Det är sick hur mycket jag fick i mig igår. Herregud.


Imorse mådde jag som jag förtjänar. Eller egentligen var det inte så farligt, jag va typ fortfarande full.. Jag lyckades i alla fall ta mig till tunnelbanan, som inte gick.. Efter att ha virrat runt i typ en kvart, skrattandes för mig själv, så hittade jag i alla fall ersättningsbussarna och åkte till Danderydssjukhus där Hanna och Chanette hämtade upp mig. Har nog aldrig skrattat så mycket som i bilen mellan Danderyd och Sollentuna, jag och Chanette är inte bra för varandra dagen efter..

När vi kom till Sollentuna kom baksmällan. Jag ville verkligen ta livet av mig. Men det var bara att följa med till Ica, följa med och skjutsa Hannas kille, följa med hem till Hanna och lämna maten hon handlat, för att sen få skjuts hem. Aldrig har jag varit så lycklig som när jag la mig i min säng.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0